ioannaa

Jaa, som rubiken talar. Det känns lite som ett skämt vilka sjuklingar vi är denna lilla "familj", jag som sitter och äter antibiotika mot lunginflammation(en väldigt snäll variant som tur är), Anton sitter med en dunder förkylning och Rocky med öroninflammation.
Känns ganska otroligt att vi allihopa har något "fel" just nu. Förra veckan fick jag reda på att jag har lunginflammation, nu äter jag sista tabletten imorgon och har börjat märka att den envisa hostan börjar gå sin väg efter tre månader.
Sedan har Anton under veckan fått en förkylning som verkar bita sig fast och bli sämre, och sist men inte minst så upptäckte jag förra måndagen att något inte stod riktigt rätt i örat på Rocky, har nu idag varit hos veterinären och fått veta att det var som jag misstänkte att det är en öroninflammation det rörde sig om.
Så nu ska Rocky äta smärtlindrande och det ska tvättas och droppas en massa i örat och sedan ett återbesök om två veckor så de kan kolla att det är helt borta. Har inte märkt att han har ont mer än att han blivit ljudkänslig och i helgen då brandlarmet pep till för att batteriet skulle bytas väckte han oss flera gånger och skakade och flämta och var så otroligt rädd, sist när det brann reagerade inte han på det ljudet och nu skulle jag säga att det var som panik, skräcken i hans ögon går inte att beskriva, har aldrig sett ett sådant beteende hos honom tidigare så det fick en verkligen att fundera om han hade fått något i huvudet. Nu idag då de visat oss hur vi ska tvätta och hur vi ska rengöra så märkte jag tydligt att han har ont stackarn, han piper och gnäller då veterinären gjorde rent och även nu ikväll då jag skulle det. Tycker så synd om honom att han inte kunnat tala om att han har haft sådär ont, hundar som dessutom inte visar att de har ont förrän det är riktigt illa, de skär i hjärtat på mig då de känns som om jag borde kollat hans öron varje dag. Men nu ska allt gå bättring vägen hoppas jag, vi har fått den information vi behöver och hoppas verkligen det vänder så vi inte måste åka in akut med honom under veckan.

 

Eftersom detta inlägg blev mest om den lilla fyrbenta familjemedlemmen så får han stå för en bild också!

 

Nu ska jag ta och ta mig en titt på tvn och finna lugnet, då jag jobbat till 19.00 ikväll och knappt varit hemma då vi åkte tidigt till veterinär och sedan var det jobb som gällde, men inte tänker jag klaga för det, utan tackar och tar emot alla de timmar jag kan få!
Hoppas ni har en trevlig kväll!