ioannaa

..igen då. Man kan säga att jag inte riktigt ville hem, tiden gick för fort och det känns som om vi knappt vart borta. På ett sätt är det alltid skönt att komma hem och man kan säga att vi fick oss en liten chock. Vi har alltid tyckt att vi har bott i en mörkhåla men igår kväll då det var mörkt ute och vi kom in och ingen lampa ens var tänd, så tyckte vi båda två att vi hade det så ljust och fräscht här hemma. Det var däremot fruktansvärt kallt hemma så vi tände ljus i hela lägenheten för att få upp värmen. 
Sedan kom lilleman hem överlycklig att se oss, vilket jag också var att se han! Han flög på Anton då han öppnade dörren, sedan då han fick syn på mig så hoppade han och var helt tokig i oss. Senare i soffan då vi tittade på tvn, låg han och sov i min famn i över en timme, det var så himla mysigt.
Vaknade på natten av att han hoppat upp och lagt sig i fotändan och sov med oss, normalt sett brukar han inte vilja ligga och sova med oss eftersom vi rör på oss så mycket under natten. Men i natt sov han hela natten med oss och på morgonen kom han krypandes och la sig på bröstkorgen och bara myste med oss. 

Nu har vi tänt ljus i hela lägenheten igen och har börjat få iordning, det har vart en tuff dag för Anton med blandade känslor. Då Anton fick ett mindre roligt besked på våran 2årsdag på kreta då hans farfar gick bort. Idag blev det verkligt och starka känslor kom över honom. Så ikväll är det mys och bara ta de lugnt.